Det är just det jag har insett att mindfulness träningen ger mig hjälp med. Att verkligen försöka vara närvarande i nuet. Att inte låta tankarna vandra iväg och klura på vad jag ska göra sedan, när jag är färdig. Att inte passa på och använda hjärnan i vila till något konstruktivt. Det är bra att kunna låta hjärnan vila trots att man är vaken. På det sättet är man närvarande i nuet.
Som jag skrev igår, slutade min autopilot att fungera när jag drabbades av min utmattningsdepression. Det var verkligen obehagligt men nyttigt kan jag säga i efterhand. Helt plötsligt kunde jag befinna mig i bilen på väg någonstans och tvingas tänka efter för att komma på vart jag var på väg och hur jag skulle ta mig dit jag skulle. Bilen körde inte längre av sig självt. Jag blev tvungen att göra en färdplan och liksom rösten på GPS:en guida mig själv dit jag skulle.
Samma sak när jag gick till affären för att handla. Då var det inte längre självklart att jag tog en vara som stod på inköpslistan bara för att jag stod och tittade på varan. Impulsen, att ta varan bara för att det stod på lappen att jag skulle ha den, var inte en självklarhet. Jag blev tvungen till att medvetet ta varan. Det kan också vara ett sätt att lägga märke till om autopiloten är på eller inte. Händer det dig någon gång att du kommer hem från affären med varor som du inte kommer ihåg att du tog?
