I mindfulness programmet ingår det ett moment där man får sträcka ut kroppen lite grann. Långsamma rörelser, både stående och liggande. Första gången jag gjorde programmet var under en utbildningsdag, då höll jag på att bryta ihop. För jag kom till några insikter. Bland annat att jag inte tar hand om min whiplashskadade nacke på ett optimalt sätt. När jag spelade golf, hade jag ganska bra rörlighet i nacke och axlar. Stelheten gjorde sig påmind och det var riktigt, riktigt jobbigt. Att dessutom inte kunna lägga huvudet på golvet, påminde mig mer om att jag inte är som alla andra.
Nu har jag gjort yogaövningarna här hemma några gånger och kommit fram till att jag nog gillar det bäst av allt hittills. Anledningen är att det är väldigt mycket lättare att hålla fokus när jag gör rörelserna samtidigt som jag lyssnar på instruktionerna. Tankarna svävar inte iväg som de brukar göra. Jag kan hålla fokus och det känns riktigt, riktigt bra.
